Vad har hänt?
Kötter Security har arrangerat säkerhetskonferensen „State of Security 2026" i Berlin under mottot „Säker framtid – företagsskydd i AI:ns tidsålder". I Allianz Forum vid Brandenburger Tor möttes representanter från politik, näringsliv, forskning, säkerhetsmyndigheter och företag för att diskutera artificiell intelligens påverkan på företagsskydd. Bland talarna fanns bland andra professor Dennis-Kenji Kipker från Cyberintelligence Institute och professor Key Pousttchi från wi-mobile Institut für Digitale Transformation.
Detaljerna
Friedrich P. Kötter, styrelseledamot i Kötter Security-koncernen, betonade i sitt välkomstanförande platsens symboliska betydelse: Brandenburger Tor står för förändring, samhälleliga omvälvningar och nya perspektiv – egenskaper som även gäller för säkerhetsbranschen. AI förändrar ekonomi, samhälle och säkerhetsarkitekturer i snabb takt och skapar därmed både möjligheter och nya risker, beroenden och ansvarsområden. AI är inte längre bara en ren innovationsdrivare, utan blir alltmer en grundläggande faktor inom säkerhetshantering – samtidigt som den också blir ett verktyg för attacker.
Marvin Schulz, ledamot av förbundsdagen och medlem i utskottet för digitalisering och statsmodernisering, ansåg att politiken har ansvar för att skapa ramvillkor som gör det möjligt för företag att dra nytta av AI utan att riskera missbruk eller ekonomisk skada. Han beskrev EU:s AI-förordning som ett viktigt europeiskt ställningstagande, men medgav att lagen är för komplicerad, för omfattande och för byråkratisk. Som en reaktion på detta har justeringar gjorts, vars resultat är den så kallade digitala omnibussen.
Professor Dennis-Kenji Kipker varnade för att inte tillräckligt sätta sig in i tekniken innan AI tas i bruk: „AI-integration innebär inte att man aktiverar en Microsoft Copilot-licens." Företag måste snarare bygga upp egen AI-kompetens med sina egna data och fastställa i vilka projekt AI överhuvudtaget ska användas. Det är också avgörande att involvera personalen i införandet.
Professor Key Pousttchi manade till försiktighet i samspelet mellan människa och AI: AI ska efterlikna människan, men därmed byggs något upp som man inte fullt ut förstår själv. Han gav deltagarna tre rekommendationer: gör inga kompromisser med säkerheten, betrakta säkerhet som en kontinuerlig process snarare än en reaktion på enskilda händelser, och samordna alltid nära med IT-säkerhetsleverantören i en krissituation.
Dr. Carolin Schilling-Schulz, advokat och delägare på Arnecke Sibeth Dabelstein, hänvisade till ytterligare regulatoriska krav såsom NIS2-direktivet, som måste beaktas parallellt med EU:s AI-förordning. Företag måste tidigt integrera krav på transparens, säkerhet och regelefterlevnad i befintliga processer. Övriga talare var Ralf Schneider (Deutsche Telekom Security GmbH), Franziska Weindauer (TÜV AI.Lab) och Matt Kish (Siemens AG Corporate Security).
Sammanhang
Konferensen tydliggör att företagsskydd befinner sig vid en vändpunkt: AI är inte längre bara ett verktyg för effektivitetsökning utan agerar alltmer självständigt och blir samtidigt själv ett vapen för attacker. Denna dubbelroll ställer säkerhetsansvariga inför uppgiften att knyta ihop fysiska och digitala skyddskoncept närmare varandra, eftersom gränserna mellan de båda områdena, enligt Friedrich P. Kötter, blir allt suddigare. För säkerhetsbranschen som helhet innebär detta ett paradigmskifte: bort från ren objekt- och perimetersäkerhet, mot holistiska resiliensstrategier som i lika hög grad omfattar tekniska system, datasäkerhet och juridisk regelefterlevnad.
De regulatoriska ramvillkoren – EU:s AI-förordning och NIS2-direktivet – visar dessutom att företagssäkerhet alltmer blir en fråga om strategiskt företagsledarskap, inte bara operativt genomförande. Kritiken mot EU:s AI-förordning som alltför byråkratisk, i kombination med den digitala omnibussen som justering, visar att de politiska instrumenten fortfarande finjusteras – för företag innebär detta fortsatt osäkerhet i det praktiska genomförandet.
Praktiska tips
- Reducera inte AI-integration till att enbart aktivera mjukvarulicenser, utan bygg upp egen AI-kompetens i företaget med hjälp av era egna data.
- Fastställ tydligt före implementeringen i vilka projekt och processer AI överhuvudtaget bör användas på ett meningsfullt sätt.
- Involvera medarbetarna aktivt i AI-införandet för att möjliggöra ett meningsfullt samarbete mellan människa och AI.
- Betrakta säkerhet som en kontinuerlig process istället för att bara reagera på enskilda händelser – en lämplig, tidsenlig säkerhetsnivå måste säkerställas varaktigt.
- Definiera tydliga, väl genomtänkta processer för samordning med IT-säkerhetsleverantören, så att man kan agera snabbt och koordinerat vid en krissituation.
- Betrakta regulatoriska krav som EU:s AI-förordning och NIS2-direktivet som en strategisk del av företagsutvecklingen tidigt, inte som en efterhandskonstruktion.
Framtidsutsikter
Marvin Schulz hänvisade till den nya generationen i den tyska förbundsdagen, som är öppen för fackkunskap från näringslivet, och bjöd uttryckligen in konferensdeltagarna till utbyte med politiken. Detta tyder på att vidareutvecklingen av de regulatoriska ramvillkoren – till exempel i samband med den digitala omnibussen – kommer att fortsätta vara ett tema under kommande månader och år. För företag och säkerhetsleverantörer innebär detta att både den tekniska anpassningen till AI-stödda hotbilder och bevakningen av den rättsliga utvecklingen kring EU:s AI-förordning och NIS2-direktivet måste förbli på agendan. Diskussionerna på State of Security 2026 tyder på att företagssäkerhet i framtiden måste förstås som ett ännu starkare tvärvetenskapligt samspel mellan teknik, juridik och organisation.
