Vad har hänt?
En aktuell undersökning från företaget Droniq och den tyska förbundsorganisationen för skydd av kritisk infrastruktur (BSKI) avslöjar en betydande säkerhetslucka hos tyska operatörer av kritisk infrastruktur (KRITIS). Enligt undersökningen rapporterade 54,7 procent av de 104 tillfrågade deltagarna om obehöriga eller säkerhetsrelevanta drönarflygningar under de senaste tolv månaderna. Trots dessa konkreta incidenter har nästan hälften (46,5 procent) av de drabbade organisationerna hittills inte vidtagit några åtgärder för drönardetektion.
Undersökningen, som genomfördes i augusti, visar därmed enligt Droniq och BSKI ”en klyfta mellan riskmedvetenhet och beredskap”.
Detaljerna
Medvetenheten om hotet från drönare finns i grunden hos de tillfrågade: 46,2 procent ser redan idag drönare som ett verkligt hot, ytterligare 36,5 procent antar att drönare i framtiden kan bli ett hot. Sabotage (46,5 procent) och störningar av driften (39,5 procent) anges som de största riskerna. Spionage (7 procent) och integritetsrisker (5,8 procent) spelar en betydligt mindre roll enligt deltagarnas bedömning.
I undersökningen deltog företag och institutioner från olika KRITIS-sektorer: stat/förvaltning (31 deltagare), transport/trafik (31), energi (17), IT/telekommunikation (15), vatten (5), hälsovård (2), rymd (2) och livsmedel (1).
Jan-Eric Putze, vd för Droniq, ett samriskbolag mellan Deutsche Telekom och Deutsche Flugsicherung, betonar behovet av en omfattande luftrumsövervakning: ”Operatörer av kritisk infrastruktur måste veta vad som händer i deras luftrum.” Avgörande är därvid inte bara den rena upptäckten av drönare, utan även förmågan att bedöma vilka flygfarkoster som har rätt att befinna sig i luftrummet och vilka som inte har det.
Sammanhang
Frågan om drönardetektion har fått ytterligare politisk sprängkraft genom en konkret incident: Fyndet av en bombdrönare på flygplatsen Leipzig/Halle har satt frågan högt upp på den politiska dagordningen. Denna händelse visar tydligt att de farhågor som uttrycks i undersökningen på intet sätt är av teoretisk natur, utan utgör reella säkerhetsrisker för kritisk infrastruktur.
Som en direkt reaktion meddelade Tysklands förbundstransportminister Steffen Bilger (CDU) vid ett besök i Deutsche Flugsicherungs (DFS) kontrolltorn på Frankfurts flygplats i augusti att DFS på kort sikt ska införa en interimsteknik i de tyska storflygplatsernas ankomst- och avgångsområden. Målet är att kunna upptäcka drönare snabbare och tidigare i framtiden.
För säkerhetsbranschen som helhet visar denna utveckling att klassiska perimeterskyddskoncept måste utökas med en tredimensionell komponent. De som hittills bara haft markbundna hot i fokus står nu inför utmaningen att även effektivt övervaka luftrummet ovanför känsliga anläggningar.
Praktiska tips
- Operatörer av kritisk infrastruktur bör kontrollera om obehöriga drönarflygningar redan ägt rum i deras närområde – undersökningen tyder på att detta redan är fallet hos en majoritet av organisationerna.
- Enbart detektion av drönare räcker inte. Enligt Droniqs vd Putze är det också viktigt att kunna bedöma vilka flygningar som är auktoriserade och vilka som inte är det.
- Med tanke på att sabotage och störningar av driften anges som de största riskerna bör skyddskoncept särskilt inriktas på dessa hotscenarier.
- Operatörer bör hålla koll på den politiska och regulatoriska utvecklingen, eftersom ytterligare krav för flygplatser och eventuellt andra KRITIS-områden kan förväntas efter incidenten i Leipzig.
Framtidsutsikter
Den aviserade interimstekniken från Deutsche Flugsicherung i ankomst- och avgångsområdena på stora tyska flygplatser markerar ett första konkret steg från politiskt håll att svara på det ökade hotläget. Man kan anta att pressen att agera kommer att utvidgas till fler KRITIS-operatörer utanför flygplatsområdet, eftersom undersökningsresultaten avslöjar en skyddslucka som sträcker sig över hela branschen.
Diskrepansen mellan riskmedvetenhet och faktiskt genomförda skyddsåtgärder lär fortsätta stå i fokus för branschorganisationer, politiker och säkerhetsleverantörer under de kommande månaderna. För operatörer av kritisk infrastruktur inom olika sektorer – från energi och vatten till hälsovård – innebär detta att investeringar i drönardetektionssystem på medellång sikt knappast går att undvika, om sabotage och driftstörningar effektivt ska förhindras.
