Vad har hänt?
Enligt en rapport från Golem.de överväger den tyska federala kriminalpolisen (BKA) att få anonymiserad åtkomst till kommersiella leverantörer av biometrisk ansiktsigenkänning. Som exempel på sådana leverantörer nämns i rapporteringen Clearview AI, ett företag som driver stora databaser med ansiktsbilder insamlade från internet och som erbjuder utredande myndigheter möjlighet till matchning.
Källmaterialet, som utöver webbplatsens cookie- och spårningskomponenter ligger till grund för rapporteringen, ger endast begränsade detaljer om själva sakförhållandet. Centrala fakta som den exakta omfattningen av den planerade åtkomsten, den rättsliga grunden eller en konkret tidsplan går inte att utläsa ur det befintliga materialet och bör därför betraktas som ännu inte kända.
Detaljerna
Clearview AI är ett amerikanskt företag som genom massiv insamling av ansiktsbilder från allmänt tillgängliga internetkällor har byggt upp en av de största kända ansiktsigenkänningsdatabaserna. Sådana tjänster gör det möjligt för myndigheter att matcha ett foto av en okänd person mot databasen för att fastställa möjliga identiteter.
Rapporteringen tyder på att BKA eftersträvar en åtkomst till sådana leverantörer där förfrågningarna ska ske anonymiserat. Vilka tekniska eller organisatoriska åtgärder som konkret planeras för att säkerställa denna anonymisering framgår inte av det befintliga källmaterialet. Uppgifter saknas även om kostnader, omfattningen av den planerade användningen eller en eventuell rättslig granskning från dataskyddsmyndigheter.
Analys
För säkerhetsbranschen, och särskilt för aktörer inom videoövervakning och tillträdeskontroll, är utvecklingen av grundläggande betydelse eftersom den visar i vilken riktning användningen av biometrisk igenkänningsteknik hos utredande myndigheter skulle kunna gå. Ansiktsigenkänningstjänster som Clearview AI har redan länge varit föremål för kritik från dataskyddsmyndigheter internationellt, eftersom de samlar in och bearbetar bilddata utan samtycke från de avbildade personerna.
En anonymiserad åtkomst från en federal myndighet skulle markera en ny gråzon mellan brottsbekämpning, dataskydd och användning av kommersiella databaser som byggts upp utanför statlig kontroll. För operatörer av säkerhetssystem – till exempel inom videoövervakning med ansiktsigenkänningsfunktion – är det relevant hur den rättsliga och samhälleliga debatten kring sådan teknik utvecklas, eftersom detta indirekt även kan påverka lagligheten och acceptansen av egna system.
Praktiska tips
- Operatörer av videoövervakningsanläggningar med biometriska funktioner bör noga följa den aktuella rättsliga debatten om ansiktsigenkänning, eftersom detta kan leda till regulatoriska förändringar.
- Företag som för egna bilddatabaser för åtkomstkontroll eller övervakning bör dokumentera ursprunget och lagligheten hos de använda uppgifterna, för att kunna svara vid eventuella myndighets- eller dataskyddsrättsliga förfrågningar.
- Säkerhetsansvariga i företag bör undersöka i vilken utsträckning egna system interagerar med eller utbyter data med externa igenkänningstjänster, och kommunicera detta transparent gentemot berörda personer.
Framtidsutsikter
Eftersom det befintliga källmaterialet inte innehåller ytterligare uppgifter om tidpunkt, genomförande eller rättslig bedömning av BKA:s planerade åtkomst, är det fortfarande oklart hur projektet konkret kommer att utvecklas. Man kan förvänta sig ytterligare rapportering samt eventuella uttalanden från dataskyddsmyndigheter så snart mer exakta detaljer om projektet blir kända. För säkerhetsbranschen förblir ämnet relevant, eftersom statliga myndigheters hantering av kommersiella biometriska databaser på lång sikt även kan påverka de regulatoriska ramvillkoren för privat säkerhetsteknik.